Min svärfar har Hand to Mouth hemma i bokhyllan, Paul Austers självbiografi, eller åtminstone lösa anteckningar om de tidiga åren, då han hankar runt som fattig och misslyckad författare i Paris. Det visar sig att den postmoderna kriminalroman han började skriva genom New York-trilogin halvt om halvt kom till av en slump.
Jag tänker att han måste tagit sig igenom Leviathan, Månpalatsen och den enda riktigt bra boken han skrivit under 2000-talet, Illusionernas bok, på ren depression.
Nuförtiden hittar jag honom mest på Pocket Shop. Något säger att han också föll för det gentrifierade Brooklyn. Inte ens en Jens Lekman-referens till Blue in the face kan rädda honom nu.
Men boken verkar i början, som alltid i hans 2000-talsutgivning, lovande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar